Bright Young Thing.

vaknade för inte så länge sedan. har inga konkreta planer för denna lördag, som vanligt. igår kväll umgicks jag med mitt ex, det var väl halvkul men behövdes. 

fick idag reda på att ÄNNU en av mina barndomskompisar ska gifta sig. alltså, gifta sig för att gifta sig. inte för att man råkat bli gravid.

en lugn fredag... städar lite bland mina kläder, det känns som om jag inte rensat i garderoberna på år och dar (vilket jag inte heller har gjort :P)

lyssnar just nu på joy division. måste lägga upp en bild på min tatuering någon gång. den är fin som snus och det bästa jag har. nästa kommer bli dedikerad till the libertines, helt klart.

om en halvtimma ska jag åka in till centrum och träffa alice för en eftermiddagskaffe på coffeeheaven och skvallra lite om besvärliga pojkar och musik. nu lyssnar jag på dirty pretty things (the enemy från första plattan).

det här skrev jag igår kväll i ett sms-utkast:

"jag sitter just nu i ett halvmörk trappuppgång och väntar. klockan är väl över sju på kvällen men jag känner ingen rädsla överhuvudtaget. det känns faktiskt lite skönt att kunna sitta helt för sig själv i lugn och ro och lyssna på alla ljud som lever små liv i en trappuppgång.
när någon trycker på hissknappen. när den gamla hissen går igång med ett häftigt rossel. när någon öppnar entréingången.
men jag ser ingen där jag sitter, på andra våningen. jag bara hör.
det dova ljudet av människoprat inne i en lägenhet någonstans.. bilar som kör igenom vattenpölar lite för snabbt, så det skvätter på trötta människor vid busshållsplatsen på gatan utanför.. musik, fast jag vet inte vilken.. metallskrammel som jag inte kan identifiera...
men jag är inte rädd. på något sätt kan jag inte känna rädsla för någonting som har en själ. det är en gammal byggnad. jag satte mig utan tillåtelse på stentrappen. men huset har nog acceptera min tillfälliga närvaro.
ingenting kan hända mig här."

lyssnar på the libertines. dricker grönt mint te. småkollar på who wants to be a millionaire? på teve, det verkar gå någon repris. vid denna tid går även en massa jobbiga såpor jag inte orkar kolla på. jag har lust att gå på bio, men det verkar inte gå så mycket bra just nu. jag skulle vilja se W - oliver stones film om george w bush. och the reader. men de går på kvällen.

jag vill ha vår. värme. solsken och bara ben.

alice var i london över helgen och fick med sig en massa presenter till mig. en bok om the doors, en bok om the beatles, och en rolling stones tröja. världens finaste alice! <3

Idag har jag lyssnat på musik av: The Futureheads, The Kinks och Placebo. Just nu lyssnar jag på PJ Harvey.

jag är egentligen ganska bra på att laga mat - men inte till mig själv när jag är ensam. speciellt inte till mig själv när jag är ensam. nyss började min cordon bleu kotlett att brinna... hahahahahahaha. ibland är jag bara för bra för mitt egna bästa.

lyssnar på bandet jag såg igår. de har ett par låtar uppe på myspace, det är fint. idag är det the first day of spring. kanske borde ta kameran i väskan, en bra bok, musik och gå ut? vet inte.

vet ni vad lördag heter på polska? Sobota. uttalas ungefär såbåta, fast accenten ligger på den tredje syllaben.

snart ska jag och alice på konsert. det ska bli kul, det var länge sen jag var på konsert!

insåg nyss att pete dohertys nya album, grace/wastelands, förmodligen ligger uppe på spotify... och det är klart som solsken att den gjorde det!! så nu sitter jag ÄNTLIGEN och lyssnar på petes nya album, yay!

i måndags kom pete(r) dohertys nya platta, grace/wastelands, ut. jag har inte lyckats hitta den i butik (vad fan är det här för music stores egentligen?!) så jag tog tag i saken genom att beställa den (cd&dvd versionen, ofc!) på nätet. så nu väntar jag spänt på att få hem den! :)

den här veckan har gått snabbt. sedan måndags har jag inte sovit själv - haha. måndag till tisdag sov jag med alice, tisdag till onsdag med en pojke, onsdag till torsdag i samma rum som alice och hennes storasyster veronica och inatt med alice och hennes mosters hund, planeta. hahahah. men nu kommer det bli en lugn helg (förhoppningsvis)

The Beatles har en låt som heter Here Comes The Sun. Just nu skulle jag vilja sjunga Here Comes The Spring. Men jag kan inte det. För jag tycker inte våren kommer än så länge. Det ser iaf inte så ut. synd. Jag vill ha vår, och värme! Är så trött på min vinterkappa och vinterskorna. Jag vill kunna gå ut i skinnjackan! I Keds:en! Utan strumpbyxor! I jeansshorts! NU!!

sitter och lyssnar på sex pistols genom spotify. det har varit ett par konstiga dagar. ett par dagar med en massa frågor, en massa skratt, lite tårar. mycket vin, ett par cigaretter.

min kompis alice är lika förtjust i placebo som jag är i the libertines. så idag tillbringade vi eftermiddagen med att äta hennes mammas hembakade äppelpaj och lyssna på placebo. vissa låtar, speciellt de från de två första albumen, är riktigt bra. inte helt hundra procent min stil men helt klart värt att lyssna på.

igår var jag och ett par kompisar på en indie night. det var inte lika bra som det brukar vara, men vid 23.30 gick jag till DJ:n och sa att jag fyller år imorgon (söndag) och det skulle bli jättekul om han spelade någonting från The Libertines första platta (Up The Bracket från 2002). Egentligen bad jag om I Get Along, men han spelade Time for heroes. Det var självklart jättefint det också. Annars spelade han Sheena is a punkrocker (The Ramones) och Love Will Tear Us Apart (Joy Division). The Ting Tings, Arctic Monkeys osv osv.. Men efter 01 spårade DJ:n och började spela The Prodigy och sådant skit, det blev electro. Vid 03 tog jag och Alice nattbussen hem till henne, där jag var till 18:30 idag. Det var en jättefin söndag.

mitt internet vill inte riktigt samarbeta med mig just nu. dumma, dumma.

jag har aldrig gillat lördagar. fredagar, lördagar och söndagar är så hemska. varför? jag har aldrig riktigt haft någonting att göra på helgerna och föredrar därför vanliga veckodagar då jag kan träffa folk, åka och göra vettiga saker.

... lösviktsgodis. är det verkligen så svårt att sälja det utanför sverige?

i julas fick jag i'm a cyborg, but that's okay på dvd i present av erik. ikväll såg jag den till slut. and you know what? den var inte perfekt. men vissa scener var så otroligt söta och fina att man kan få hål i tänderna. seriöst. det var väldigt länge sen som jag såg någonting så originellt i filmväg.

sitter och lyssnar på django reinhardt på spotify. ibland måste punkrockaren/indiepopparen också få lyssna på lite annan musik.

idag har jag...

druckit massor av grönt te. med citron, utan socker.

varit på bio.

druckit rött vin och rökt ett par cigaretter.

kysst en pojke som var sömnig i ett kolsvart rum.


det är fina saker att göra en kall, grå fredag. så varför är jag ledsen?

fredag har varit en underlig dag. jag är lite glad att den snart är slut. nu ska jag kolla på film, och blunda. för att om jag blundar tillräckligt hårt, ja, då kanske dagen för till historien snabbare.

för ett par dagar sedan satt jag på ett café och drack te. mitt emot mitt bord satt en ung barnfamilj med en liten tjej på max tre år. hon var bland det sötaste jag någonting sett. tjockt, mellanblont hår med små korkskruvar längst ut i hårtopparna. hon satt och drack te, hon med. och åt en havrekaka. ibland kollade hon åt mitt håll och log åt mig, och jag log självklart tillbaka.

vet ni hur man vet att det är fredag?

har lyssnat på en och samma låt om och om och om igen i två dagar. den är så fin. det är jens lekmans "friday night at the drive in bingo". så underbart fin. texten är söt som socker.

dear god. i know smoking is bad for your health. but you know what? there's a reason you created tobacco plants. because you created a shiteous world. thus, you gifted mankind with cigarettes. so we could come home after days like this, sit down by an ashtray and smoke a couple of lucky strikes while listening to the beatles. aint that so? 

finaste, finaste pete. längtar tills måndag då jag ska försöka få tag på grace/wastelands.

imorgon måste jag upp jättetidigt, men what the heck.. jag kollar på tokyo godfathers, en av mina favoritfilmer. den är så underbart fin, originell, rolig, sorglig.. ja, allt på samma gång. har ni inte sett den borde ni verkligen göra det! den hade sverige-premiär under sthlms filmfestival '04, minns mycket väl att jag skolkade (gick i första ring då) för att gå och se den. den visades på sture vid humlan, det var halt ute så när jag gick upp för lillbacken från stureplan halkade jag, haha. filmen var underbar, köpte den på dvd när jag var i paris sommaren 2007 och har allt som allt sett den otaliga gånger. tröttnar aldrig. <3 förresten. vet ni inte vem jens lekman är? fy skäms. indiepoppare, typ. gillar bara ett par av hans låtar, resten är för slöa, typ, men de jag gillar är underbara. friday night at the drive-in bingo, till exempel. den finns inte på spotify tyvärr men gamla hederliga youtube funkar ju i alla lägen. kram på er

idag lyssnade jag på en jens lekman-låt på repeat. nämligen friday night at the drive-in bingo. så otroligt fin.

just nu tillbringar jag massor av tid med alice. hon och jag går på samma program på universitetet. jag lärde känna henne för typ två veckor sen. innan dess hade jag aldrig pratat med henne. snart ska alice komma till mig med rött vin och så ska vi lyssna på musik hela kvällen. just nu lyssnar jag på morrissey. hela dagen har jag lyssnat på en enda kooks-låt. MR. MAKER. den är fin som snus.

vad är musik för dig? lite ljud i olika tonformer, och varierande vokal? svik mig nu inte. är det verkligen det? då har du fel.

musik är ett ord man inte kan beskriva. för hur kan man beskriva någonting som betyder så olika för människor? för mig är musik allt, medan det inte betyder någonting för dig. eller tvärtom. för dig betyder det allt, medan din granne lyssnar på ATB och tycker det är det enda som är bra med musik. eftersom synpunkterna är så olika kan man som en enda människa inte beskriva MUSIK utan att ha över 99,99procent fel. jag skulle vilja kunna beskriva musik, men eftersom jag inte ens kan beskriva vad musik betyder för mig, hur ska jag då beskriva och berätta vad det betyder för andra?

mitt hjärta är fylld av musik. mitt hjärta slår i takt med musiken jag lyssnar på, från morgon till kväll. det kan vara music when the lights go out eller ringing bells. the magic position eller strawberry fields forever. the calendar hung itself eller fuck forever. det kan vara mamma mia eller plastik hearts. det kan vara morrissey eller graham coxon. det spelar ingen roll. jag behöver den musiken mer än vad jag behöver luften jag andas. jag vill inte ens tänka på hur det skulle vara om jag en dag glömde ipoden hemma. en gång, för ett år sen, slutade min ipod fungera ett tag. det var ett rent helvete.

ibland kanske vi lyssnar på håkan. känn ingen sorg för mig göteborg, ramlar, magasinsgatan, kom igen lena!, en vän med en bil, för sent för edelweiss.. håkan är sommar för mig. ligga på rygg med stänga ögon i solen, vara halvt medveten om världen som pulserar runt omkring mig, men ändå vara i min egna lilla värld där ingen annan får komma in.

sen lyssnar vi på the libertines. carl, pete. death on the stairs. up the bracket. what became of the likely lads?. what a waster. the last post on the bugle. det är någonting helt annat än håkan. för the libertines.. det är allt. det är livet. det är meningen med livet. lyssna på ett par låtar och så finns du inte längre. lyssna på petes poesi, sjungen av carl. du finns inte längre, det enda som finns är deras gitarrer, garys trummor, johns bas. petes ord. petes röst. mörkare och lite djupare än carls. carls gitarrsolon. carls röst. mjuk och perfekt, den slår till varje gång. vid varje ton. vid varje ny mening som påbörjas. den hittar vägen till ditt hjärta, varje gång.

det är musik. i korthet.

det är något speciellt med pete doherty och carl barât och deras musik. tänk er hur mycket fantastisk musik som uppstått på kvarlevorna av the libertines - babyshambles, dirty pretty things (okt 2005-dec 2008), yeti... och så massor av solo material (då främst petes solo album som släpps nästa vecka, can't wait!!) för mig är det främst the libertines som gäller, sen dirty pretty things (såg dem live två gånger förra året, skulle åkt på the last hurrah också men jag hade inte pengar, usch), sen babyshambles.. yeti har ett par bra låtar men john hassals musik är egentligen inte ett dugg likt the libertines (jag föredrar sådana band som sex pistols, the clash och the ramones över jens lekman-aktiga projekt och pseudo-rock som oasis). ser fram emot mer av carl barât. han skriver ABSOLUT inte lika bra musik som pete, nej nej.. men hans röst, hans guitar skills... det finns ingenting bättre. lite musikflams från mig efter att jag tvättat två maskiner (mörkt och vitt, har inte färgglada kläder, hahahaha) och diskat lite. imorgon ska jag och alice köpa konsertbiljetter. det kommer bli en jävligt fin vår på konsertfronten.

sitter just nu och lyssnar på random musik på lastfm och på tvättmaskinen. ingenting intressant. är dock lite lack, för jag kommer typ inte ha några föreläsningar och klasser alls denna vecka. usch för sådant alltså, vad fan ska jag göra istället?

jag brukar vanligtvis gilla måndagar. varför? det känns som en ny start. som om man spelar mario varje vecka, där måndagar är den stunden då man trycker på reset knappen och börjar om från början. gillar inte fredagar. visst, det är skönt att ha lite ledigt osv., men jag gillar inte stressen som varje helg medför sig. vilka? ja, ni... idag blir det ingen presentation, yay.

dagens humör : helt neutral. finns jag ens fortfarande?
dagens klädsel : gamla leggings från h&ms barnavdelning, svart klänning från American Apparel och en brun klänningskofta från Gina Tricot plus uggs
dagens frisyr : ingen speciell
dagens naglar : målade i korallfärgad nagellack
dagens låt : the libertines - death on the stairs (haha)
dagens saknad :  en ordentlig pojke att mysa med, kanske?
dagens längtan : efter julia, hundarna...
dagens rädsla : ----
dagens missbruk : the libertines
dagens ekonomi : skaplig
dagens mat : rostade till frukost, caesarsallad till lunch/middag... ingenting speciellt ;)
dagens vän : såg bara fröken N idag
dagens händelse : att det tog otroligt lång tid för mig att komma hem eftersom tågen inte ville samarbeta med mig
dagens måste : gå och sova...
dagens lycka : när jag insåg att det snart är vår
dagens + : har varken druckit alkohol eller rökt idag, yeah!
dagens - : den där jävla presentationen... :/
senaste bilfärd : i torsdags med M2
senaste filmen du såg : My father, the superhero med Gerard Depardieu och en jävligt ung Katherine Heigl
senaste ringda telefonsamtal : Alice
senaste mottagna telefonsamtal : mamma
senaste bubbelbadet : åååh shit, när jag var hemma i stockholm sist?
senaste spelade cd : the libertines andra cd... alltså the libertines - the libertines ;)
senaste gången du grät : igår, i fredags? minns inte
senaste måltiden : länge sedan

jag är sjukt uttråkad, och sömnig, men jag orkar inte gå och lägga mig än... så här kommer en intervju med mig själv.

fråga: vem är du?
svar: jag är en flicka född oktober 1988 på södersjukhuset i stockholm. om det nu definierar vem jag är, vilket jag inte tror det gör...

fråga: heter du verkligen katie?
svar: näe, egentligen inte.

fråga: jahapp, vad heter du egentligen då?
svar: usch, vad spelar det för roll egentligen.

fråga: vad ofta du använder ordet egentligen.
svar: var det en fråga?

fråga: näe, egentligen inte. fan, nu säger jag ju samma sak som du. vad ska du göra imorgon?
svar: åka till universitetet (9.45-14.45), sen vet jag inte.

fråga: vad läser du för bok just nu?
svar: Jack Kerouacs On The Road (på engelska)

fråga: och lyssnar på?
svar: the libertines, dirty pretty things, bright eyes, patrick wolf, babyshambles, the fratellis, joy division, the ramones, håkan hellström.. seriöst, jag lyssnar på jättemycket musik

fråga: senaste du såg på bio, på teve?
svar: på bio var det gomorra, just nu halvkollar jag lite på bones på teve.

fråga: är det här din första blogg?
svar: (skratt) näe, verkligen inte. jag har haft så många bloggar att jag inte ens vet hur många jag haft!

fråga: ska vi ta och avrunda här, kanske?
svar: mjo, det låter som en bra idé. vi kan ju ta resten någon annan gång.

inatt efter midnatt någon gång satt vi på "örats" plattform och tittade på fina människor som dansade i takt till fin musik. jag sneglade lite på främligen som satt bredvid mig, och märkte att han skrev ett sms. vet ni vad han skrev? det var så fint att jag dog lite. "i love you more than life itself..." ... resten minns jag inte men han skrev ganska mycket. vad jag ångrar att ingen av mina ex-pojkar varit så där romantiska. M2 (båda mina pojkvänner har namn som börjar med bokstaven M) var bra på att skriva romantiska sms ibland men bara om jag bett om det först. M1 var inte romantisk för fem öre. en dag ska jag berätta lite om M2, det blir en fin med väldigt sorglig saga, det.


tänk er att få ett sms mitt i natten som börjar med så fina ord. vilken lycklig flicka den tjejen måste vara.

jag har ont i huvudet. det är internationella kvinnodagen idag. jag firar inte den dagen, det är ett kommunistiskt/socialistiskt påhitt som jag inte tror på (man ska uppskatta kvinnor och jämställdhet VARJE dag). nåja. imorgon börjar en ny vecka igen, usch och fy. ska ha presentation imorgon men jag pallar fasiken inte plugga. ursch ursch urrrrschhh.

inatt hade jag världens finaste dröm och jag är så glad att jag minns den. jag var på en Carl Barât konsert, typ ett acoustic set eller någonting i den stilen. Jag satt vid bordet längst fram i mitten med ett par tjejer jag var på Dirty Pretty Things konserten med i november. Han mindes mig - vet inte hur - och gick fram och kramade mig och frågade om allt var okej med mig, om jag mådde bra och så vidare (som om han hade vetat om att jag har vissa problem). Sen på scenen frågade han vad han skulle spela och då skrek jag rätt ut "Death on the stairs"!! (min favoritsång utav The Libertines) ich så började han spela den och jag var så glad. Sen hände en massa grejer jag inte minns men jag fick en speciell boll (?) av deras manager eller någonting sådant, för att kunna gå backstage, och han sa att den var speciellt till mig från Carl. Sen kom Pete och de hoppade runt på scenen och hade sig, precis som i början. De spelade ingenting jag kände igen, antar det var från Petes nya platta.. Sen kom Pete och Carl upp till mig, och då vaknade jag. Fan också. Carl såg fin ut, som vanligt. Han hade lite för långt hår men var klädd så där underbart fint i svarta skinny jeans, en utåtvänt tshirt och en svart skinnjacka. Åååh, varför vaknade jag för? :(

Ååh, kom nyss hem från Indie Night. I hamnen finns det en klubb som i översättning till svenska heter Örat, och där brukar alla alternativa konserter spelas, plus att dom alltid har Indie Nights där varje lördag under vintern. Så underbart kul! De flesta av låtarna funkar inte direkt för mig (kom igen, The Prodigy på en Indie Night?) men... Can't Stand Me Now (The Libertines!!), The Smiths, Boys Don't Cry (The Cure), The Wombats' underbara Let's Dance To Joy Division, och så The Killers' All These Things That I've Done. Den var knasigast. Det är så otroligt fint att gå på klubb med ett gäng personer och bara hoppa som galningar på dansgolvet och tappa andan i och med att man sjunger med i låten för fulla muggar. En otrolig känsla. Annars spelades även Arctic Monkeys, två knasiga Ramones-remixer (av Blitzkreig Bop och Sheena is a punk rocker, föredar helt klart originalen), MGMT, Bloc Party.. Och massor mer. Festen började kl. 23 och pågår förmodligen fortfarande. Så fin kväll.

var och såg gomorra idag. riktigt bra, det är otroligt at kamorra kan hålla på så där i italien utan att någon egentligen bryr sig. jag tycker det var OTROLIGT starkt och modigt av roberto saviano att skriva den här boken (filmen är baserad på savianos bok med samma titel). jag har den hemma, måste börja läsa den snart. NU: indie night med A och M, en kille vi lärde känna förra veckan genom en gemesam vän. vi hörs imorgon.

igår gick jag förresten och såg watchmen. så här kommer en snabb recension. vad jag hört har den inte haft premiär i sverige ännu, haha. hur som helst. den var bra! absolut inte lika bra som serien men definitivt värd att se. rorshach var otroligt bra, malin åkerman var bättre än i de filmer jag sett tidigare med henne i någon roll, patrick wilson har gått och blivit ful.. själva historien var intressant men stundtals lite tråkig. jag gillade specialeffekterna, zack snyder har gjort en bra film (bättre än 300, antar att han lärde sig att inte överdriva alldeles för mycket)... har du sett watchmen, vad tyckte du?

inspirationen ryker när allt går helt åt fel håll. just nu är ingenting som det borde vara. varför straffas man för att ha velat hjälpa någon som behövde ens hjälp? varför kan människor vara så hemska ibland för? jag förstår verkligen inte sådana saker. nu ska jag nog åka till en mysig liten bio i gamla stan och se gomorra.

så känns det i alla fall som just nu. kl. 17:40 ska jag gå och se Watchmen på bio. med mig själv. det kommer nog bli jättemysigt. eller inte, men vad ska man göra när man blivit lämnad helt ensam av alla andra.

igår skulle det vara fest men när jag stod i dörren - påklädd, uppsminkad och allt - fick jag sms med informationen, att jag inte är bjuden.. wtf? så jag ringde snabbt till mitt ex och vi umgicks. köpte vin och det slutade med att han sov över hos mig. fan också. varför kan saker inte vara enkla för?

lyssnar på håkan genom spotify. tänker på saker och ting som jag inte kan förstå. varför är livet så jäkla komplicerat för? jag vill bara kunna slappna av och inte tänka på allt skit runt omkring mig. men det går inte. allt är knas. ingenting är som det ska vara. usch.

ibland fattar inte jag hur jag själv tänker. klockan är två på morgonen. om precis fem timmar ska jag sitta på tåget till universitetet. mitt ex var här. vi stämde träff i centrum kl. 20 och efter att ha åkt runt i två timmar åkte vi hem till mig. kollade på Any Given Sunday med Al Pacino och Cameron Diaz (den gick på teve) och en grej ledde till en annan och när han skulle gå kysste han mig. igen, och igen. fasiken alltså, varför? han har gjort så mycket dumt. han har gjort mig illa. han drog ut mitt hjärta ur min kropp och stampade sönder det. han har förstört mitt liv. varför gör jag så här för?

Dags att tvätta luggen (usch, jag hatar att tvätta håret...) och röra på sig, kanske? Måste betala mobilräkningen, kanske gå till min moster också? Vi får se. Egentligen har jag inte lust med någonting idag.

Igår vaknade jag kl. 7, minns inte omständigheterna men jag var trött, trött eftersom S och A också sov i den sängen som jag sov. S gick upp, klädde på sig och gick ut till affären precis bredvid huset och köpte ägg och bröd och gjorde äggröra till mig och A. Är inte det fint? L och D, som sov i rummet bredvid S' rum sov fortfarande när jag och A gick därifrån. Istället för att gå på föreläsningen som började kl. 8 valde vi att ta spårvagn 15 till köpcentret närmast universitetet och gå till ett café där och dricka morgonte. Jag köpte grönt, A drack rött oolong. Efter att ha suttit och degat på cafét i någon timme eller så åkte vi till Gamla stan och rökte cigaretter sittandes på en mur i solen. Det var jättefint, hoppas våren kommer snart. Sen spontangick vi på en Biegas-utställning (underbar konst!) och en hittade vi världens minsta lilla bibliotek på en sidogata. Den hade bara tre, fyra bokhyllor som var till hälften fyllda med böcker som handlar om staden. Det fanns historieböcker, skönlitteratur, prosa, poesi och krönikor. Jag lånade en deckare och en samling med prosa, medan A lånade två romaner. Biblioteket låg på första våningen i ett jättefint townhouse från sena 1800talet med solblekta röda målningar på fasaden. Vi blev genast på bättre humör efter våra timmar ute på vifft utan några som helst konkreta planer.

Natten till tisdag delade jag säng med en kill- och en tjejkompis. Det var mysigt. Sängen var en 90:a, så det var även väldigt trångt. Mycket skratt blev det, jag som låg på kanten ramlade självklart ned ett par gånger. Det var helt enkelt en fin natt.